Category Archives: Fantasy

Miss Peregrins home for peculiar children – Ransom Riggs


missperegrinecoverEnda orsaken till att jag började läsa Miss Peregrins home for peculiar children var filmtrailern. Filmtrailern såg så himla bra ut. Så jag började läsa, och nu har jag tagit mig igenom alla tre böcker i trilogin. Missförstå mig rätt, jag har hållit i böckerna gång på gång genom tiden – men inte riktigt orkat…

I första boken möter vi unge Jake. Hans troligtvis galna farfar har precis gått bort i en hemsk olycka där Jake närvarade, och alla tror att han behöver extra stöd i form av kuratorer och psykologer. För att pigga upp honom åker han och hans far till den lilla brittiska ön där farfarn växte upp. Jake är nyfiken på att ta reda på mer om sin farfar, om alla de där bilderna på svävande barn och andra underligheter som han fått se hela sin barndom, se om någon lever kvar som kände honom. Istället hittar han huset. Barnhemmet. Det som sprängdes under andra världskriget. Och i det hittar han portalen…

I böckerna som följer målas en skrämmande och spännande värld upp framför oss. Det finns underliga (peculiars) och ”imbrins” som tar hand om dem, hemska vita som jagar och massor av tidsportaler till olika världar – tider – platser. Spännande, otäckt, mörkt och deppigt. Små barn som levt i hundratals år men stannat som 7-åringar. Det är kusligt, men också intresseväckande.. I början.

Lagom in i bok tre börjar jag faktiskt tröttna på allt drama, allt mörker och alla otäcksheter. Det som börjar mysigt och gulligt (som många fantasyböcker ofta gör) mynnar ut i något så mörkt och murrigt att jag nästan inte orkar ta mig vidare till slutet.  Det blir liksom för mycket av allt.

Sammanfattande tankar: jag är förtjust i trilogin, och glad att jag tog mig in i den efter alla dessa år, men det känns som att de kunde kapat av en bok – trilogigrejen i all sin ära, men det måste ju inte vara tre böcker bara för att.

Lämna en kommentar

Filed under Barnböcker, Fantasy, Romaner, Tonårsromaner

Harry Potter and the Cursed Child -Jack Thorne (J.K. Rowling och John Tiffany)


Den hyllade Harry Potter-serien fick en uppföljare i och med en pjäs som just nu går i London. Pjäsen (och manuskriptet som släpptes i somras) handlar om Harry Potters son Albus och hans tid på Hogwarts. Ungefär. Den bryter upp Deathly Hallows avslutande mening ”All was well” och drar igång ett hissnande äventyr som en liksom inte förväntat sig alls. Men eftersom det är Harry Potter kan jag inte låta bli att älska det.

Jag tänker inte spoila något – utan bara berätta att det är en annorlunda upplevelse att läsa Cursed Child, samtidigt kan en inte förvänta sig något annat. J.K. har skrivit plotten, men själva manuset är skrivet av Jack Thorne vilket märks av. En del trådar känns… svåra att greppa. Och sen är det ju ett manus, och manus bör ju ses uppspelade och inte läsas egentligen. MEN jag älskar den såklart ändå. Inte gillar, älskar. ÄLSKAR! 🙂

Lämna en kommentar

Filed under Böcker, Fantasy, Litteratur, Romaner, Teater

Rosensällskapet – Marie Lu


lu_rosensallskapet_omslag_inbAdelina Amouteru – den vita vargen – är tillbaka. Och nu är hon ute efter hämnd mot alla de som svek henne. Tillsammans med sin lillasyster Violetta – en drabbad med möjligheten att ta ifrån andra deras blodpestvunna krafter – letar de efter nya allierade när alla de gamla vänt henne ryggen och försöker stoppa henne.

Rosensällskapet är en mörk berättelse om hämnd och mörker, med få ljusa inslag av kärlek och vänskap. Istället följer vi huvudpersonens kamp för hämnd, inkvisationens ledare (de som försöker utrota alla drabbade) i sin rädsla för både de andra med samma skada som han själv, men också rädslan för att förlora sin drottnings gunst, och den nya Eliten-ledarens försök att nästla sig in i rikets planer och försöka vinna makt åt Den unga eliten efter Enzos försvinnande.

Det är en spännande intrig som uppmålas åt oss, boken är både gripande och spännande med många dramatiska händelser och målande beskrivningar. Nackdelen – Lu väver in lite för många blodiga slag och mörka tankar, illusioner och galenskap. Det spårar ur. Efter att ha läst klart sista sidan satt jag bara i säkert 10 minuter och försökte samla tankarna om det jag precis genomgått och slutsatsen är att jag har svårt att få ihop det. Det blev för mycket. Ändå är jag mycket nöjd med läsupplevelsen, Lu är fortfarande oerhört duktig på att skapa en värld som drar in läsaren och att skapa en miljö utan dess like.

 

Men hur ska en människa kunna vara god, när hela hennes existens är så beroende av mörka krafter?”

 

Lämna en kommentar

Filed under Böcker, Fantasy, Litteratur, Si/Fi, Tonårsromaner

Det lånade mörkrets riddare – Dave Rudden


När en möter en bok som har en pojke med lysande händer på framsidan är det inte konstigt att en ursprungligen blir lite skeptisk – eller?

Boken handlar om unge Denizen Hardwick, en 13 årig pojke boende på ett barnhem. Hans föräldrar ska ha dött när han var mycket liten och han har vuxit upp på Crosscaper. Så en dag händer det där som aldrig händer en föräldralös pojke på barnhem – förutom i böckerna. Han får ett brev från sin faster och dras in i ett äventyr som han aldrig kunnat räkna med. Även på barnhemmet händer en hel del skumma grejer. Och vem är hans mystiska faster egentligen, och varför har han aldrig hört något om honom förut?

Ska jag vara ärlig ÄLSKAR jag den här boken. Se vad jag gjorde där, ÄLSKAR med stora bokstäver. Kanske höjer jag dina förväntningar till skyarna nu, men boken rekommenderas från typ 9-11 år men jag ser den som en enklare motsvarighet till Harry Potter. Den i grunden ganska enkla plotten till trots skapar en oerhört mörk och mystisk berättelse som byggs på i många lager och visar på ett skickligt författarskap (trots att en del trådar kanske skulle kunnat slopas) i och med det oväntade slutet. Och jag kunde inte sluta läsa, sträckläste genom alla de typ 300 (?) sidorna. Så kom igen nu, läs den själv och lämna den sen till barnen/barnbarnen/kompisen/grannen eller vem du än kan stöta på utanför dörren. For real!

Lämna en kommentar

Filed under 9-12 år, Böcker, Fantasy, För mindre människor, Litteratur, Si/Fi

Utpost – Ann Aguirre


aguirre_utpost_omslag_inb_0På grund av uppföljare kan nedanstående innehålla SPOILERS. Be aware!

Spadertvå och hennes vänner har tagit sig ut ur underjorden, förbi den gänginfesterade staden och nu ”räddats” till den lilla kolonin Räddning där tiden tycks ha stannat i ett könsstereotypt 1847. Spadertvå som är van att vara en jägarinna, med hög status, frihet att agera på eget bevåg och dessutom ser sig själv som vuxen (!!) trivs inte alls särskilt väl i den nya fristaden. Där ska flickor bära klänning och foga sig, laga mat, sy och avla fram fler människor. Hon vill bara slåss, försvara byn och sina vänner samt bevaka de monstruösa zombieliknande varelserna som finns överallt – och som tycks bli smartare…

Utpost är fortsättningen på Enklav och del två i serien Razorland. Miljön är dystopisk och lite smått si-fi’ig. Första boken påminde mig mycket om Metro 2033 men det kommer en ifrån här och istället känns inspiration från typ Divergent-serien mer närvarande än tidigare. Även här återfinns en ganska trevlig läsupplevelse (om än lite ryckig ibland, från promenader till zombieslakt på 2 sekunder) som är medryckande och intressant, men inte mycket mer än så. Och jag är ÅTER IGEN så trött på alla dessa romanser som måste tryckas in i alla böcker som vänder sig till den tonåriga läsaren. Seriöst Twilight, vad har ni gjort med fantasy/si-fi-litteraturen? Och snälla författare, kan ni SLUTA med dessa 2 killar på en tjej-romanser. Alltså, det är tråkigt. Jättetråkigt. Ointressant. Irrelevant. Lägg av. Helt enkelt.

För att sammanfatta: lästrevlig uppföljare på en helt okej bok där jag åter igen är sugen på att ta reda på hur det slutar för att jag blir medryckt och gripen av historien som är rätt välskriven och medryckande – som tonårslitteratur ofta är. Det fladdrar lite i magen av nån gammal dammig tonårsfjäril MEN jag skulle gärna slippa dessa hjärtesörjande och irrellevanta trekantsdramer. Tack för mig.

Lämna en kommentar

Filed under Böcker, Dystopi, Fantasy, Litteratur, Si/Fi, Skräck, Tonårsromaner

Monstrumologen-Rick Yancey


monstrumologenMonstrumologen har legat på mitt nattduksbord sen i oktober. Jag har läst kapitel i taget och älskat det, men det finns så mycket saker jag vill göra och så lite tid och nu äntligen är jag igenom.

Jag älskar den för dess långsamhet.

Monstrumologen är en bok i samma anda som Shelleys Frankenstein och Stokers Dracula och det kryper under huden genom varje sida, utan att bli för läskigt. I boken får vi följa unge Will Henrys berättelse om livet som assistent till en doktor – som jobbar med att leta efter monster och läskiga kreatur. Det är blodigt och kladdigt och mörkt när Will Henry och doktorn försöker rädda världen undan de människoslukande antropophagerna…

Det är mörkt och mysigt, blodigt och slabbigt, läskigt och lite hjärtvärmande på något sätt och jag är nöjd med det jag fått till mig genom läsningen. Tack för det!

Lämna en kommentar

Filed under Övrigt, Böcker, Fantasy, Litteratur, Personligt, Skräck

Dag 8 – LÄSVÄRT


Åh, jag tänker att jag får göra en snabb ”best of”-lista här.

  • Sista Riket av Brandon Sanderson. En skitbra fantasy i en helt ny värld på nätta 800 sidor ungefär med lika delar magi och mörker. Perfekt tips till fantasy-nörden i julklapp.
  • Eunomia-trilogin av Erika Vallin, också här en bok med toner a la fantasy och mörker, fast för barn i mellanstadieålder kanske första högstadieåren (typ 10-14 år).
  • Upp genom mörkret av Ngügï Wa Thiong’o. Om vikten av utbildning. Delvis.

Mer än så blir det inte nu.

Lämna en kommentar

Filed under 9-12 år, Övrigt, Fantasy, Julutmaningen 2015, Romaner