Poppy Pym och Faraos förbannelse – Laura Wood


wood_poppy_pym_och_faraos_forbannelse_omslag_inbPoppy, Poppy, Poppy. Vilken stjärna. Poppy Pym hamnar på en cirkus som bäbis när cirkusens trollkarl drar upp henne ur en hatt, och där växer hon sen upp. Efter många år bland cirkusdjur och akrobater tycker hennes fostermor att det är dags för henne att börja skolan. En internatskola för fina barn vid namn Saint Smithen’s. Saint Smithen’s är så långt ifrån cirkusen en kan komma, en får inte hjula bland husen eller klättra i träden och vissa av lärarna är så himla elaka. Men det känns ändå lite som ett äventyr, särskilt när skolan ska ställa ut en massa egyptiska saker, varav en ädelsten som sägs vara förbannad…

Poppy Pym är en bok skriven för barn i (vad jag gissar) 10-12 års åldern, ungefär, men jag som vuxen har både apgarvat (skojar inte, Poppy Pym är så himla lustig att jag skrattade högt ofta och mycket) och ryst ihop med. Det är spännande och upplösningen otippad. Och alltså, dialogerna med cirkusen i telefon är så skrattretande att magmusklerna värkte lite ett tag. Det är alltså både läsvärt och underhållande. Mysteriet driver hela tiden läsdrivet framåt och Poppy och hennes vänner är både humoristiska och empatiska att följa.

Att boken DESSUTOM använder ordet ”hen” för första gången i läsminne är bara att extra plus i kanten. Att författaren dessutom restagramade min kommentar om det gav mig både goose bumps och starstruck-känslor. IMG_0416

Lämna en kommentar

Filed under 9-12 år, Barnböcker, Böcker, Deckare, För mindre människor, Litteratur, Tonårsromaner

Frågan – del 2


Igår släppte jag frågan – vilken författare är värd en månad av din tid, eller skulle du vilja lägga en månad på av ditt liv?

Jag besvarade den inte själv. Jag har funderat mycket fram och tillbaka på den här frågan. Ska jag välja en författare en inte läst så mycket av, men som tycks skapa en trevlig värld att grotta in sig i baserat på bara en bok – men då riskera att bli besviken? Ska en välja en författare en vet att en älskar? En helt ny och verkligen ta en chansning?

Jag kom fram till fyra möjliga svar:

  1. Robin Hobb. Eh, alltså, ja. Robin Hobb är en fantastisk författare med tillräckligt många böcker för att fylla en månad, trots att jag har läst typ rätt många av hennes verk har jag ändå många kvar som är olästa och jag vet ju att jag älskar både författarstilen, världen och karaktärerna. Men på så sätt blir det ju inte så mycket nytt.
  2. Alternativ 2 är en för mig helt oläst författare: Isaac Asimov, en av 1900-talets största sci-fi-författare som jag av någon helt okänd anledning glömt bort.
  3. Haruki Murakami, mest för att det typ krävs en månad för att försöka sätta sig in i och förstå hans författarskap. Minst.
  4. Brandon Sanderson. En fantasyförfattare av rang, jag har bara läst en bok och är därför lite lagom insatt i författarskapet men har inte läst såpass mycket att jag förstår/kan/känner hans författarskap.

Ni då? Med motiveringar såklart!

2 kommentarer

Filed under Övrigt

Dagens fråga


En bekant ställde precis en intressant fråga, eller tipsade om att göra en sak.

Ta en månad, välj bort nyheterna och mailen. Stäng av tvn. Lägg all fritid på att läsa in dig på en enda författare, läs allt av författarens värld och försök verkligen förstå den.

Vilken författare skulle du välja?

2 kommentarer

Filed under Övrigt

Rosensällskapet – Marie Lu


lu_rosensallskapet_omslag_inbAdelina Amouteru – den vita vargen – är tillbaka. Och nu är hon ute efter hämnd mot alla de som svek henne. Tillsammans med sin lillasyster Violetta – en drabbad med möjligheten att ta ifrån andra deras blodpestvunna krafter – letar de efter nya allierade när alla de gamla vänt henne ryggen och försöker stoppa henne.

Rosensällskapet är en mörk berättelse om hämnd och mörker, med få ljusa inslag av kärlek och vänskap. Istället följer vi huvudpersonens kamp för hämnd, inkvisationens ledare (de som försöker utrota alla drabbade) i sin rädsla för både de andra med samma skada som han själv, men också rädslan för att förlora sin drottnings gunst, och den nya Eliten-ledarens försök att nästla sig in i rikets planer och försöka vinna makt åt Den unga eliten efter Enzos försvinnande.

Det är en spännande intrig som uppmålas åt oss, boken är både gripande och spännande med många dramatiska händelser och målande beskrivningar. Nackdelen – Lu väver in lite för många blodiga slag och mörka tankar, illusioner och galenskap. Det spårar ur. Efter att ha läst klart sista sidan satt jag bara i säkert 10 minuter och försökte samla tankarna om det jag precis genomgått och slutsatsen är att jag har svårt att få ihop det. Det blev för mycket. Ändå är jag mycket nöjd med läsupplevelsen, Lu är fortfarande oerhört duktig på att skapa en värld som drar in läsaren och att skapa en miljö utan dess like.

 

Men hur ska en människa kunna vara god, när hela hennes existens är så beroende av mörka krafter?”

 

Lämna en kommentar

Filed under Böcker, Fantasy, Litteratur, Si/Fi, Tonårsromaner

Där satt den – Jennifer Wegerup & Bettina Johansson


dar_satt_den_3d-360x360Jag har fått hem två böcker om fotboll – inspirerade av fotbollsspelarna Charlotte Rohlin och Kosovare Asllani’s ungdom. Idag ska jag skriva om den första.

Där satt den träffar vi på Charlotte som precis fått världens chans. Hon har blivit uttagen till länets bästa fotbollslag, när något som inte får hända händer och riskerar alla chanser.

Där satt den är en super-fotbollig bok med stilistiska beskrivningar av hur matcherna utspelas, vem som passar vem osv – såpass att det känns som att jag sitter mitt i matchen och lyssnar på kommentatorerna skrika och ropa. För en fotbollsintresserad typ 7-12-åring borde det vara perfekt, för tvååringen som vill leta efter bollar på sidorna är det också perfekt, för mig som tycker att fotboll är ungefär lika intressant som VM i tåluddsletning är det kanske inte perfekt. Däremot tycker jag ändå att boken är välskriven och skojig, minus fotbollsinslagen (men enbart pga eget ointresse, inte pga dåligt skrivet). Att det är en fotbollsjournalist som skrivit ner Rohlins historia märks i skrivsättet, på ett positivt sätt. Dessutom är det alltid roligt att läsa om kaxiga, duktiga tjejer.

Rekommenderar den för fotbollsspelaren, fotbollsfanet eller den allmänt fotbollsintresserade. Borde passa bra som högläsningsbok i en låg/mellanstadieklass, med lagom långa kapitel och ett intressant händelseförlopp.

Lämna en kommentar

Filed under Krim

Elly Griffiths


Jag lyssnade mig igenom alla de 6-7 böcker av Elly Griffiths om Ruth Galloway som finns på Storytel och nu har jag abstinens. Det är fantastiskt mysläskiga böcker om arkeologen Galloway, inkluderar både intressant druidisk mystik,brittisk historik och en hel del romantik och nu vill jag ha mera! Mitt bibliotek har inga fler än Storytel (eftersom nästa inte kommer ut på svenska förrän vecka 31) men hur ska jag överleva nu?

Överlag: Jag rekommenderar Elly Griffiths. Hon lyckas kombinera en herrans massa intressanta faktorer, skapa fristående berättelser som hänger ihop genom huvudkaraktärernas relationer genom bok på bok. Perfekt konsumtionsläsning❤

Lämna en kommentar

Filed under Författartips, Litteratur, Spänningsroman

Det lånade mörkrets riddare – Dave Rudden


När en möter en bok som har en pojke med lysande händer på framsidan är det inte konstigt att en ursprungligen blir lite skeptisk – eller?

Boken handlar om unge Denizen Hardwick, en 13 årig pojke boende på ett barnhem. Hans föräldrar ska ha dött när han var mycket liten och han har vuxit upp på Crosscaper. Så en dag händer det där som aldrig händer en föräldralös pojke på barnhem – förutom i böckerna. Han får ett brev från sin faster och dras in i ett äventyr som han aldrig kunnat räkna med. Även på barnhemmet händer en hel del skumma grejer. Och vem är hans mystiska faster egentligen, och varför har han aldrig hört något om honom förut?

Ska jag vara ärlig ÄLSKAR jag den här boken. Se vad jag gjorde där, ÄLSKAR med stora bokstäver. Kanske höjer jag dina förväntningar till skyarna nu, men boken rekommenderas från typ 9-11 år men jag ser den som en enklare motsvarighet till Harry Potter. Den i grunden ganska enkla plotten till trots skapar en oerhört mörk och mystisk berättelse som byggs på i många lager och visar på ett skickligt författarskap (trots att en del trådar kanske skulle kunnat slopas) i och med det oväntade slutet. Och jag kunde inte sluta läsa, sträckläste genom alla de typ 300 (?) sidorna. Så kom igen nu, läs den själv och lämna den sen till barnen/barnbarnen/kompisen/grannen eller vem du än kan stöta på utanför dörren. For real!

Lämna en kommentar

Filed under 9-12 år, Böcker, Fantasy, För mindre människor, Litteratur, Si/Fi